Efter att både Mathias och jag legat sjuka i influensa så var det dags för julfirande. Först med barn och barnbarn och sedan en veckas ledighet i Spanien.
Vår fina julhund Amber!
Björn och Hilma tar för sig av julmaten.
Lisa tar mat till Nora och funderar över vad hon själv kan äta av maten på julbordet.
Brev från en stressad tomte lämnades av utanför dörren. Alla väntar på att det ska läsas upp.
Christoffer hinner med att vara överallt på julafton och till slut kom han till oss (och kanske mest till Anna!).
Efter mycket trevliga juldagar var det dags för att sätta sig på planet ner till Spanien. Lovisa och Björn var väldigt snälla hundvakter så vi åkte Norwegian den här gången.
Vilken vecka vi fick! Sol varje dag och välbehövlig vila, lite flitiga var vi i trädgården där det var nödvändigt med beskärning av träd och buskar. Det blev jättefint och betydligt ljusare på baksidans uteplats.
Det var så varmt att vi kunde äta frukost ute i trädgården varje dag. En glad överraskning! Efter frukostarna placerade vi oss i solstolarna med en god bok eller ett korsord. Helt underbart.
På Nyårsafton åt vi tapas med skaldjur, drack Cava och sedan gick vi upp till huvudgatan för att titta på fyrverkerierna. I en bok fann vi att Cava betyder grotta (eller källare) och ska hålla en viss kvaltiet. Man ska titta att det finns en stjärna under korken. Cavan kommer från Katalonien och säljs nu lika mycket som Champange. Vi hade hört att det skulle vara brist på skaldjur men på Mercadona var fisk- och skaldjursdisken välfylld. Det enda som vi inte hittade var hummer. Något storstilat fyrverkeri var det inte, kanske en besparing i krisens Spanien.
Mathias samlade på tomtar som fotomotiv under våra långpromenader. Den engelska (amerikanska?) traditionen att tomten klättrar genom skorstenen har tydligen slagit igenom i Spanien.
Vackert namn på en gata!
Allt fungerade perfekt nere i Spanien. Elen, vattnet... inga vattenskador... men vad händer då? Ingen el och ingen värme hemma! Tur att det finns snälla elektriker som hjälper ungdomar i nöd under julhelgen. Mathias fick hålla telefonkontakten med Sverige.
Veckan gick allt för snabbt och på torsdagen var det dags att gå upp i ottan (klockan 3!) för att hinna med planet hem till Sverige. Sådana tidiga flygtider ska vi försöka undvika i framtiden. Hemresan flöt dock på fint och vi kunde sova på planet. Anna och Christoffer var snälla och hämtade oss på Arlanda eftersom det var fullt på långtidsparkeringen. Väl hemma blev det skidor på TV och badande barnbarn.
